Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå vad lärarkompetens var, men även att forskningsmässigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet använde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde på kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades även verksamma gymnasielärare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lärare har lärarkompetens när han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika värderingar, god attityd och reflektions- förmåga.

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren.

Bakgrund: Kommunala skolplaner är ett måldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsväsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgång av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja några av de diskursrelaterade föreställningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framträder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bild av diskursrelaterade föreställningar och ideal gällande skolans roll i elevens utveckling såsom de framträder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhållande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framträder i skolplanerna är en där kompetensmodellens ideal hålls högt. Visionen är en skola där man förutom ?traditionellt? lärande, d.v.s. lärande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Småföretagens möjligheter till tillväxt kan hindras av en rad olika faktorer. Trots att företagarna ofta skyller dålig tillväxt på externa faktorer kan tillväxthindren många gånger hänföras till företagets interna resurser. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva interna tillväxthinder av immateriell karaktär som småföretag kan möta i form av kompetensbrist, samt att skapa förståelse för hur småföretagare kan försöka hantera sådana interna tillväxthinder. Utifrån det resursbaserade perspektivet samt teorier om bland annat kompetenstyper, kompetensanskaffning och sätt att möta förändring har vi försökt besvara detta syfte. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie på fem företag inom fönstertillverkningsbranschen.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens. Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar..

Anställningsbarhet är ett begrepp som blommat upp under slutet på 1900-talet. Att varaanställningsbar innebär att ha förmågan att få, behålla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns två faktorer som påverkar en individs anställningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms län med syftet att belysaderas syn på hur informell kompetens påverkar anställningsbarhet. Vi har ställt öppna frågorsom bland annat syftat till att ta reda på vad som gör en individ anställningsbar när den formellakompetensen är uppfylld samt hur viktigt informell kompetens är i förhållande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) social kompetens, (2) inställning till arbetet och(3) personlighet.

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress..

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough?s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.